Förutse åldrandet
Mies ja nainen keskustelevat ulkona; nainen istuu pyörätuolissa ja mies seisoo vieressä pitäen juomaa kädessään.

Ålders- och minnesvänliga boendeformer och boendemiljöer

En ålders- och minnesvänlig boendemiljö är tydlig, lätt att gestalta och hinderfri. Den gör det möjligt att röra sig självständigt på ett tryggt sätt och stödjer delaktigheten.  De tjänster som behövs finns nära och skyltningen och den övriga informationen i omgivningen stödjer orienteringen. En ålders- och minnesvänlig miljö beaktar äldres och minnessjukas behov och resurser och stödjer deras färdigheter och funktionsförmåga.

En åldersvänlig boendemiljö

Med åldersvänliga städer och gemenskaper avses främjande av ett aktivt åldrande genom att erbjuda äldre möjligheter till hälsa, säkerhet och delaktighet som förbättrar livskvaliteten. Målet är att städerna med sina strukturer, byggnader och tjänster ska vara sådana att de lämpar sig och är tillgängliga även för äldre med olika behov.

En åldersvänlig boendemiljö beaktar att invånarnas funktionsförmåga förändras i och med att de blir äldre.

I ett åldersvänligt bostadsområde är butikstjänsterna på promenadavstånd. Det är också viktigt att andra välfärdstjänster, biblioteket och hälsotjänsterna ligger nära. En kollektivtrafik som är lätt att använda gör vardagen smidigare.

Undersökningar och projekt

Notera! Bilagans namn är på finska, om bilagan endast finns på finska.

En minnes- och åldersvänlig boendemiljö

Havainnollistava piirros ikäystävällisestä asuinalueesta. Kuvassa on muun muassa marketti, kirjasto, terveysasema, fysioterapia ja kauneushoitola. Iäkkäät ihmiset liikkuvat rollaattorilla, julkisella liikenteellä ja kimppakyydeillä esteettömällä alueella. Tekstikuplat nostavat esiin palveluiden saavutettavuutta: “Kauppapalvelut rollaattorimatkan päässä”, “Esteettömät puistot ja reitit”, “Helppokäyttöinen julkinen liikenne”, “Kirjasto- ja terveyspalvelut lähiympäristössä”, “Hyvinvointipalvelut”, “Kimppakyydit ja yhteiskäyttöautot”. Alalaidassa lukee: ”Tuusulan kunnan hankkeessa kehitetään innovatiivisia yhteisöllisen asumisen ratkaisuja. Hanke saa rahoitusta ympäristöministeriön Ikääntyneiden asumisen toimenpideohjelmasta.

En minnes- och åldersvänlig boendemiljö är lätt att gestalta och tillgänglig. Den gör det möjligt för en äldre person att vara aktiv, även om rörligheten och den övriga funktionsförmågan samt sinnesfunktionerna försvagas. Den skapar positiva upplevelser, väcker intresse och sporrar till gemenskap och till att upprätthålla sociala relationer.

Det erbjuds mångsidiga funktioner som både riktas till äldre och förenar olika generationer, även viloplatser och mötesplatser med låg tröskel.

Ett hem och en omgivning som är minnesvänlig:

  • Stödjer gestaltandet
  • Stödjer identiteten
  • Aktiverar
  • Orienterar tidsmässigt
  • Är tillgänglig
  • Ökar känslan av trygghet
  • Möjliggör sociala relationer
  • Möjliggör naturupplevelser
  • En minnesvänlig omgivning och trygghet

En bekant miljö stödjer funktionsförmågan och förmågan att klara sig själv, och med hjälp av rutiner kan det vara lätt att vara aktiv även när minnessjukdomen framskrider. Förändringar i omgivningen kan vara förvirrande, minska självständigheten och aktiviteten samt öka känslan av osäkerhet.

En boendemiljö som är bekant och lätt att gestalta samt en begriplig och tillgänglig omgivning underlättar vardagen för minnessjuka när funktionsförmågan försvagas.

Hemmet är mer än bara fyra väggar. Hemmet är förutom en plats för boende även en plats för trygghet, minnen, det förflutna, identiteten och välbefinnande.

Att beakta sinnena

Sinnena försvagas med åldern, och hjärnan processar inte längre informationen från sinnesorganen felfritt. Minnessjukdomar påverkar också tolkningen av sinnesinformationen. Till följd av feltolkningar kan risken för olycksfall i hemmet öka. Även när de är svagare är sinnena ändå viktiga redskap för att observera omgivningen, och beaktandet av detta hjälper att skapa en trygg omgivning.

Det är bra att beakta sinnena med tanke på hemmets funktion och säkerhet. Genom att tänka på hemmets belysning, färger, kontraster och akustik kan man göra hemmet mer funktionellt.

Synförmågan hjälper oss att förstå omgivningen och navigera, den förhindrar fall. Hörseln är viktigt till exempel med tanke på nödsituationer. Man måste höra brandvarnarens ljud för att kunna reagera. Luktsinnet är viktigt såväl för att upptäcka spisbränder som för att säkerställa en mångsidig kost; matdoft kan öka aptiten.

I fråga om temperaturen är det bra att beakta känslan, till exempel kan golvvärme och tillräckligt varmt vatten göra tvättandet mer behagligt. Å andra sidan kan det vara lättare att somna i ett svalt sovrum.

Läs mer om att beakta sinnesfunktionerna i boendet

Notera! Bilagans namn är på finska, om bilagan endast finns på finska.

När det inte längre är möjligt att bo hemma på grund av en framskriden minnessjukdom

Minnessjukdomar är framskridande sjukdomar och det är viktigt att bedöma i vilket skede det inte längre är möjligt att bo kvar i det egna hemmet med tanke på funktionsförmågan och säkerheten. Det är särskilt viktigt att göra en sådan bedömning i fråga om en minnessjuk person som bor ensam.

Om hemmiljön inte längre motsvarar ändamålet kan det bli aktuellt med ett familjehem eller serviceboende.

Läs mer om olika alternativ för boendet

Det är bra att förutse och diskutera boendelösningar tillsammans med den minnessjuka personen. Ibland uppfattar den sjuka själv sin funktionsförmåga och förmåga att klara sig hemma på ett annat sätt. Som stöd i diskussionen kan man använda material från projektet Muistava som genomfördes av Stiftelsen för vårdforskning.

Om man blir bekymrad för hur en närstående, granne eller äldre person klarar sig hemma kan vem som helst göra en anmälan om behov av socialvård eller om säkerheten i boendet på grund av en långt framskriden minnessjukdom äventyras med tanke på brandsäkerheten så kan man göra en anmälan till räddningsverket.

Stödmaterial för minnessjukas boende

Notera! Bilagans namn är på finska, om bilagan endast finns på finska.