Asuminen -ikoni

Olika alternativ för boendet

När man blir äldre tänker man ofta på nya boendelösningar av ekonomiska, sociala och funktionella orsaker. Olika boendeformer och skillnaderna mellan dem väcker intresse. Många kan för en tid flytta till en hyresbostad, t.ex. på en annan ort, när de avstår från ett egnahemshus de ägt och funderar på nästa steg. Av praktiska orsaker väljer många att flytta till en mindre bostad och ett våningshus, vilket vanligtvis är ett mycket lättare alternativ än ett egnahemshus med tanke på skötseln.

I en ägarbostad

Den främsta fördelen med ägarboende jämfört med hyresboende är att amorteringarna på bostadslånet ökar förmögenheten.

Riskerna med ägarboende är att hushållets förmåga att sköta lånet kan försvagas i pensionsåldern, att prisnivån på bostaden kan sjunka när bostadsmarknaden förändras och skötseln av bostadens reparationer. Det kan vara svårt att sälja en bostad, särskilt utanför tillväxtcentra.

En ägarbostad kan ge ekonomiskt handlingsutrymme med tanke på boendet som äldre, eftersom man genom att byta bostaden till en mindre bostad eller med ett omvänt bostadslån kan frigöra tillgångar för annan användning.

Mer information om ägarboende

Notera! Bilagans namn är på finska, om bilagan endast finns på finska.

Allmän information om ägarboende (miljöministeriet)

Information till fastighetsägare (Lantmäteriverket)

Om överlåtelseskatten (skatt.fi)

Felsituationer i bostadsaffärer (Konkurrens- och konsumentverket)

Hjälp med ändring- och reparationsarbeten i hemmet – Reparationsrådgivning (Centralförbundet för de gamlas väl)

Opas taloudelliseen varautumiseen (Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet)

Opas taloudelliseen varautumiseen Talous – Vanheneminen.fi

På hyra

Bor man på hyra så samlar man inte bostadsförmögenhet, men å andra sidan behöver man inte heller bekymra sig för skulder eller renoveringar. I hyresboende är kostnaderna ofta mycket förutsägbara.

För hyresbostäder kan man också få bostadsbidrag, om invånarens pension är låg. Det är också lättare att byta bostad vid behov. Å andra sidan kan man i synnerhet på den privata marknaden bli tvungen att flytta från bostaden också när hyresvärdens situation förändras.

I en bostadsrättsbostad

Bostadsrättsboende kan upplevas som en mer bestående lösning än hyresboende eftersom husets ägare inte kan säga upp husets bostadsrättsavtal.

Bostadsrättens pris är skäligt jämfört med priset på en ägarbostad, eftersom invånaren betalar endast en del av bostadens anskaffningspris som bostadsrättsavgift.  Med ett månatligt bruksvederlag täcker man bostadrättshusens kapital- och underhållskostnader.

Bruksvederlaget får inte överskrida nivån på hyran som tas ut för en motsvarande bostad på orten. Man kan få bostadsbidrag för att betala bruksvederlaget.

I ett seniorhus

Seniorhus är en mellanform för boende där det kan finnas ägar-, hyres- eller bostadsrättsbostäder och i bolagsordningen anges det vanligtvis att invånarnas lägre åldersgräns är 55 år. I flera hus finns ett separat vederlag genom vilket man täcker kostnaderna för servicehandledarverksamheten som underlättar många vardagliga funktioner.

Detta är en boendeform som betonar självständigt boende, gemensam verksamhet, tillgänglighet samt kort avstånd till tjänster. Det är en mellanform mellan vanligt boende och serviceboende.

I denna lösning strävar man efter att det finns tillgång till tjänster enligt behovet, varvid man kan undvika onödigt tidig övergång till heltidsomsorg. Välbefinnande skapas av gemensamma aktiviteter i en trygg miljö, där den egna bostaden är ett hem och inte en anstalt.

I ett servicehus

Det finns både privata och offentliga servicehus. Boendetjänsterna enligt socialvårdslagen är gemenskapsboende, serviceboende med heldygnsomsorg samt tillfälligt boende och stödboende.

Gemenskapsboende och serviceboende med heldygnsomsorg kan placeras i lokaler som hör till samma byggnadskomplex, och där kan också finnas andra bostäder.

Gemenskapsboende

Med gemenskapsboende (f.d. serviceboende) avses boende i en tillgänglig och trygg boendeenhet som ordnas av välfärdsområdet. I gemenskapsboendet har invånaren en bostad som motsvarar hens behov och invånaren erbjuds verksamhet som främjar det sociala umgänget.

Heldygnsboende

Serviceboende med heldygnsomsorg ordnas för personer som behöver mycket hjälp, omsorg och tillsyn. I enheter för serviceboende med heldygnsomsorg har invånarna ett eget rum eller en egen bostad och därtill finns det gemensamma lokaler. Det finns personal på plats dygnet runt.

I familjevård

Med familjevård avses att vård och omsorg för en äldre person ordnas i en familjevårdares eller i den äldres hem. När familjevård ordnas på deltid eller dygnet runt i familjevårdarens hem kallas det familjehem.

Familjevårdens form beror på den äldres och den eventuella närståendevårdarens behov.

Familjevård lämpar sig för personer som trots tjänster som ges i hemmet har svårt att klara sig i vardagen, men som inte ännu behöver serviceboende. Vårdformen lämpar sig också för minnessjuka som inte har ett stort hjälpbehov och inte behöver omsorg dygnet runt. De som får familjevård ska i regel klara nätterna utan regelbunden hjälp.

Andra alternativ

Grupphyresboende

Med grupphyresboende avses olika former av delat boende eller kollektivboende där var och en har ett eget hyresavtal med hyresvärden. På motsvarande sätt som i kollektivboende bland studerande.

Homesharing – ”att dela hemmet”

Den som bor i en stor bostad kan hyra ut onödiga kvadratmeter till någon som behöver en bostad förmånligt i utbyte mot gemenskap och umgänge. Till exempel kan en äldre person hyra ut rum till studerande.

Det behövs en mellanhand som intervjuar hyresgästerna och ser till att arrangemanget lämpar sig för båda parterna.

Boendealternativen kan delas in också enligt de medverkande parterna:

  • Lösningar inom familjen, såsom 2 generationer i olika våningar i ett småhus.
  • Företags-, organisationer- eller stiftelsedrivna koncept, såsom Varttuneiden asumisoikeusyhdistys JASO:s objekt i Jyväskylä.
  • Välfärdskvarter som erbjuder kommunens eller organisationers tjänster och olika bostadstyper. Exempelvis Myllytien hyvinvointikampus i Träskända, som har ett 24/7-familjehem, bostadsrättsbostäder och vanliga ägarbostäder samt gemensamma lokaler.
  • Ett gemenskapsbaserat bostadsområdesalternativ kan i stället för ett kvarter vara en by, såsom stugbyn i Karislojo som präglas av det vackra sjölandskapet. Gemensamt för byggsättet där är egnahemshuspaket där man minskat bostadsytan för att få större gemensamma lokaler.

Var hittar man alternativen?

Det är klart att tillgången på olika bostadslösningar beror mycket på orten. Olika orter skiljer sig i fråga om hur befolkningen är fördelad, boendemiljön och tillgången på boendelösningar.

På somliga orter bor den äldre befolkningen huvudsakligen i egnahemshus utanför tätorterna. Boendet är rymligt, men avståndet till tjänsterna är långt. I och med förändringar i funktionsförmågan kan det bli ett problem. I urbana områden är utmaningarna annorlunda.

Fråga kommunen

Det lönar sig att fråga hemkommunens tjänsteinnehavare, såsom boenderådgivaren, boendechefen eller byggnadsinspektören, vad som är tillgängligt eller byggs uttryckligen för äldre i kommunen.

Föreningsbaserade aktörer

Medlemmarna i Centralförbundet för de gamlas väl innefattar föreningar och stiftelser som erbjuder omsorgs- och boendetjänster runt om i Finland.

Se en lista över medlemsorganisationerna inom Centralförbundet för de gamlas väl (på finska)

Lista över privata

Senior- och vårdbostäder finns i databasen KotiOpas. Där finns en förteckning över privata servicehus, vårdhem och seniorbostäder i hela Finland.

Kuvituskuvaa, henkilöitä

Intresset för gemenskap ökar när man åldras

Enligt Ilmarinens enkät (2017) var personer som nyligen gått i pension intresserade av gemenskapsboende (35 % av respondenterna).

När man åldras förändras de sociala relationerna, kretsen där man rör sig minskar naturligt och många är bekymrade för ensamhet. Man vill gärna ha platser där man kan träffas i närheten, helst i samma kvarter eller byggnad.

Jag njuter otroligt mycket av våra gemensamma luncher under vardagar. Det blir ofta långa luncher. Och så stannar vi ännu och pratar över kaffe. Vi kan tala om precis vad som helst. Det hör till det bästa.

Seniorhusets invånare Kristiina Aaltonen

Människorna mår bättre och gör allt möjligt roligt tillsammans. Ju aktivare man är, desto mer sporrar det en att delta mer i verksamheten. Vi har temaföreläsningar om olika intressanta ämnen.

Seniorhusets invånare Timo Salomaa